Mötet på cykeln

Hon tilltade huvudet åt sidan när hon cyklade förbi. Hennes blick var ansträngd, nästan beklämd som att hon sökte någonting mer av mig en det jag för tillfället kunde ge. Ett hastigt utbyte av blickar som ville säga oss någonting. Jag är inte längre rädd för att se människor i ögonen, men det var ändå någonting ledsamt över detta möte... något ytligt och rent av avskyvärt. Jag begärde ingenting av henne men jag kände ändå att om det hade varit "fel" person kunde det mycket väl mynnat ut i ett; se mig, älska mig, som endast är ämnad för EN person och som aldrig kan bli hörd av någon annan än Gud. Men hennes ögon, vad ville de säga mig? Alltid oroas jag över om människor accepterar mig som jag är men denna gång var det jag som blev objekt för någon annans oro. Det lämnade mig med en känsla av tomhet och äckel. I denna tomhet finns ingen frihet. I detta äckel finns ingen frälsning.

Böcker i bokhyllan

Ibland när jag tittar på en bokhylla fullt med böcker kan jag fyllas med en känsla av glädje. Men det spelar roll vilken sorts böcker det är; helst skall det vara gamla böcker med vissa färgnyanser... jag har egentligen inte listat ut vilka färger men jag vet att så e det. Alla böcker fångar mig inte på samma sätt. Jag tror att blåa och kanske i viss mån röda (gamla) böcker gör mig glad. Stora och tjocka (inte för stora)... gärna med en fin bild på utsidan eller helt matt... det beror på. Det känns som att jag skulle vilja äta upp dem tror jag; suga i mig dess essens; tugga på innehållet och skrika av förtjusning. Sedan skulle jag sätta mig alldeles utmatad i min fåtölj och begrunda vad jag just har gjort med ett stort leende på läpparna och en kopp te.

Filmstjärna

Nu för tiden svarar jag t.o.m. att jag ville bli en actionhjälte som liten. (Förr sa jag att jag ville bli en popstjärna.) På stan tänker jag på hur jag för mig, jag lägger märke till hur människor ser på mig. Jag har t.o.m. börjat försöka klä mig som en stjärna. Utan att välja upplever jag mig poserande för allmänheten att beskåda. Man hittar mig i gatuhörn med ena handen i fickan och den andra hängandes vid sidan, välklädd och med en ansträngd blick.